Bortsett från barnen är det här det finaste vi har i en ram här hemma. Köpebrevet, undertecknat av min gammelmorfar, när han för 1125 kronor köpte vår tomt år 1938. Tänk om dom visste då hur det skulle bli? Att Ebbe och Idun skulle vara femte generationen här hemma idag. Så stort och värdefullt.
Hej. Söndag kväll och vi avrundar en fantastisk helg, från början till slut. Ett par dagar fyllda med allt möjligt. Har umgåtts med fantastiska barn! Som jag uppskattar tiden ihop extra när vi inte umgås i veckorna. Jag vill bara stanna upp och insupa alltihop. Den här helgen har jag knappt tagit en bild alltså fastän jag har massor jag vill visa. Barnen framför allt. Men, vi har hunnit med en himla massa nytta ändå! Jag har putsat fönster och städat på tomten, målat och möblerat och en massa annat. Älskar att jobba på här hemma!
Och Johan, min kämpe, har arbetat hårt med huset från morgon till kväll så idag kunde vi riva ställningen! Jag blev helt känslosam och stolt över oss. Vi påbörjade den här resan för två år sedan och har kommit så långt. Jag är så tacksam för så mycket också. Att vi fått köpa vårt hus, att drömmar och visioner jag haft i flera år blir verklighet, att allting blivit precis såhär och att vi är där vi är just nu. Ja ni hör ju, en massa känslor.
Men vi är inte klara för det dock. Nu ska vi gå huset runt igen och åtgärda en del och sätta knutbrädor, bleck och fönsteröverstycken överallt. Men det är ingenting jämfört med vad vi bockat av. Nu är huset varmt och tätt och panelen är klar. Vi är bäst.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar